Varje år delar Kvenlandsförbundet ut ett pris till en person som gjort en formidabel insats för kvänerna i Norden. Kvänkungen Bjørnar Seppola tilldelades priset på årsmötet i Kvenlandsförbundet i Karesuando den 14 juni.

Seppolas insats för kvänerna har pågått stort sett sedan han föddes för 80 år sedan. Han har på många sätt satt kvänerna på kartan. Han tog initiativ till de första stora organiserade rättighetskampanjerna för kvänerna, däribland grundandet av  Skibotn kven- og finneforening i 1985, Norske kveners forbund i 1987, och Kvensk Finsk Riksforbund / Kvenlandsförbundet 1999.

I alla år har han engagerat sig i kvänsk historia och banat väg för att lyfta fram denna underkommunicerade del av Nordens historia. Han behärskar det finska språket väl, trots att han inte fick lära sig det som barn.

Han har samlat kvänska/finska musiktraditioner och gett ut musik där både han själv och andra medverkar. Han har också samlat och publicerat mycket om kvänsk/finsk historia, kultur, hantverk och folkminnestraditioner.

Han var en nyckelperson i arbetet med att återinföra finska i skolorna i Troms och Finnmark – inte bara som lärare och skolledare, utan också som anställd vid Statens skoledirektørkontor.

År 1996 skrev han en huvuduppsats vid Universitetet i Tromsø – Norges arktiske universitet. Temat var det finska språket i norsk förvaltning från 1700-talet till slutet av 1990-talet.

Han tog också initiativ till att få kvänerna erkända som en egen folkgrupp vid den finsk-ugriska världskongressen. Där har kvänerna haft status som urfolk i cirka 20 år.

En mycket värdig vinnare av hederspriset för sin uthålliga insats för kvänerna i hela Norden.